måndag 14 oktober 2013

Dags att lämna in!

Tiden är ute!
Min tid på öjn har förbrukats för denna gång. Jag lutar mig tillbaka för att nyansera det jag varit med om och vad jag skall tänka på nästa gång jag är på besök.
Solen värmer vårlikt i den ljumma vinden, tankarna spolar fast forward in på 2014, blåsippor och björklöv som musöron.
Men nu är nu och tiden hinner gå tillräckligt fort ändå resonerar jag och drar på en sprall som biter så där knepigt att jag måste trixa lite för att ge han friheten åter.
Sista timmen trampar jag rätt in i ett stim med Formel 1Öringar: det brakar loss i alla hörn och kanter fisk här och fisk där. De hoppar av, missar och följer efter. Sen blir det sådär tomt och allt skådespel från platsen är ett minne blott.
Mina vadarskor däremot, dom har inte glömt alla kilometrar över granit och pall. Dom klarade ännu en resa men nu är dom färdiga för evigheten och skall ömsint tackas för den tid de givit mig ett stadigt grepp om underlaget. Även fast de så sakteliga tappat fästet med tiden precis som vi på ålderns höst tacklar av i något lugnare tempo.
Nu får jag jaga GranitÖring resten av året.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!


fredag 11 oktober 2013

Himlen Brinner!

Vinden mojnar och vrider om, sammalika scenario utspelar sig som från fjolHöst. Fisken kliver in i ett töcken av obeslutsamhet och stalker beteende...de finns här men bara puttar och följer.

Jag orkar inte klättra och springa ikring mer, neoprensockorna tittar snart ut genom vadardojjorna.
Några färgglada hanar tar dock ett så distinkt beslut att jag tappar vevhandtaget i huggen. En virvelvind hoppar av på fullt utkast.
Himlen bjuder dock upp till skådespel. Fantastiska färjer nyanserar sig i ett glödande inferno.
Vad hittar man på imorgon tro?
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

torsdag 10 oktober 2013

Nyanser i brunt och mörkrött!

Egentligast är en förklaring långt överflödig!
Tiden går i höstens fotspår, till och med himlen vill replikera höst.
Gårdagens livfulla harrkvarter har bytts ut mot tveksamma följare och bristfälligt vågskvalp, lika motspeglad  som Yang är mot Ying. Det är egendomligt vilken påverkan detta med väder och vind  verkar ha egentligen.

Men jag har inget val, min tid är begränsad här på öjn, jag kan bara sutta och sutta så länge kastarmen håller och bilen brummar på. Men vad gör väl det egentligast, att bara vara här är en själslig bummulstuss i sig.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

onsdag 9 oktober 2013

Sista Minuten!

Ibland måste man bara bestämma sig!
Dagarna blir kortare och kortare, några snabba sms......"kan sms bli snabbare än snabba" ja, inte vet jag, men har man alerta individer på andra sidan nollekvationen så tar det ingen tid alls att bestämma, boka, packa och sitta i bilen.
Jag slumrar till på kvällsfärjan över, det rycker, gnider , plaskar och fräser i vågorna. Någon ropar högljut......jag fumlar runt för att se vem av polarna som har fisk på! Men inte var det någon drillning som var på tapeten, det är kapten som vänligt talar om att vi har kommit i hamn.......Frisk luft, vågor, klart vatten, havsörn och pallkanter.....
Jag är åter på ön med piskande Öringspolar och sköna kvällsvyer och visst biter det i skummande bränningar och virvlande bakvatten.
Imorgon en ny dag med nya kast som ingen vet vad de för med sig!

Ps/ Träffad två trevliga Gutar På eftermiddagskvisten, de enda fiskande på hela dagen faktiskt, missade dock att komma ihåg deras namn, skitfiske på er :-)  /Ds 


fredag 4 oktober 2013

Tid ! En bristvara !

Dagar kommer och dagar går!
Ena stunden kommer det över mig att uppdatera bloggen, innan jag hinner vända ryggen åt andra hållet är det som bortblåst, nya saker måsta styras upp.
Hong Kong-resor, Tyfoner och och Sönderskurna fingrar stoppar allt vad fiske innefattar. Jag har egentligen inte fiskat sedan Glomma. Gotland stod på tapeten denna helg....inte kan jag åka dit med en ihopklistrad hand och jonglera med de starka silverfiskarna.

Nä det får nog vänta en vecka eller två, för inte kan det väl bli en bomhöst till Gotland i år? Nåja, när allt kommer ikring och tristessen gör sig påmind så får man backa tillbaka till det som varit.
Stridbara Öringar och Harrar och så klart.....den Gröne!