tisdag 26 mars 2013

60cm Dumhet

När man blir tvungen att gå ner på knä för att inte bryta ryggen av sig för att få till ett hål i Isen, ja då är det ren dumhet att överhuvudtaget ge sig ut på densamme. Armarna blir tröttare och tröttare, ryggslutet klagar högt och seanserna på ryggsäcksstolen blir längre och längre.


Man funderar helt enkelt på om det verkligen är värt att borra ett hål till?

Jag stirrar på snön som fastnat på mitt knä efter ännu ett slitsamt hål. Solen smälter snabbt snön vilken går tillbaka till sin tyngsta aggregationsform och som på ett Terminator 2 vis flyter samman med de andra dropparna över impregneringen. Men att en AquaTerminator skall kliva upp framför mig är lika osannolikt som att jag skall få någon fisk verkar det som.

Urban sitter och stirrar lika tomt ner i sitt hål som jag. Han ser liksom gammal och grå ut på något vis. 5 timmars slit resulterade i ingenting, nä precis ingenting.......sol fick vi i alla fall!

Såriga smalben!

En ren chansning var det!
Tjocka isflak nöter på skinnet, såriga smalben och en ovanligt träningsvärk infinner sig dagen efter vågskumpande isbrottning. Det är inte lätt att balansera mellan hala isflak och hala stenar... det blir liksom dubbelt så halt.

Nu är du välkommen vilken dag som helst Våren, jag kommer inte att sakna en segdragen vinter som denna på mycket länge.