lördag 17 oktober 2009

Omkastade dagar!

Ankommer sent Torsdag kväll till ett dimmigt Gotland.
Mer regel än undantag har blivit ett slagord om den yrkesgrupp som ständigt kan trampa i klaveret utan att få sparken, man kanske skulle bli metrolog på SMHI? Eller är det kanske bara TV4 som inte öppnar dörren och tittar ut, bor i en källare och siar om vädret i ett gammalt ålskinn? Nä, kuling för mig är inte en smekande vindpust med kvarliggande dimbankar.
Fel blev även dagens jakt på silver. Endast två ivriga sprall jagade lekande ikapp efter mitt drag ända fram fötterna. De bestämde sig kvickt för att stolpen mitt i vattnet inte hör hemma i deras lokaler och avvek i det bestämdaste ut över pallen igen.
Döm om våran förvåning när det vädermedium (yr.no) som man ”oftast” kan lita på sätter upp lätt bris på hemsidan till Lördagen och vi vaknar till gormande hav och rivande vind. Är Fredag Lördag och Lördag Fredag?
Tur att Gotland bjuder möjligheter för alla väder. Ett gott i allt det onda är att nya pallkanter måste upptäckas och nya erfarenheter lagras för framtiden. Det första stoppet ger inte något resultat, vi bestämmer oss för en annan position. Väl framme kliver vi ur bilen, Tedden tittar uppgivet rakt in i mina ögon.
-Jag glömde spöt!
Du snackar säger jag och flinar.
–Nej jag glömde spöhelvetet på det andra stället! In i bilen och iväg i ett dundrande tempo.
Det var fler människor i krokarna men vi har med ärliga Gotlänningar att göra. Tedden utbringar ett rungande ”Mos” när han återförenas med sin klinga. Det blev ingen laglig raggare denna dag heller, endast en sprall väljer att bita i stålet för att snabbt få kila tillbaka över djupkanten.
Nya tag imorgon. Man vet aldrig var nästa kast för med sig!
(bild 2 och 4 Tedden)

söndag 11 oktober 2009

Knepiga svängar!

Turbulenta kast, kvicksilvret hinner inte ner för att sedan jagas upp igen. Solen skiner för att minuter senare tryckas undan bakom mörka fronter med regn och hård vind.

Då ett trånande HavsÖringsfiske står för dörren ger jag de pelletstunga Bågarna i mitt gamla hemmavatten ett försök. Det kan tyckas enkelt ibland men vansinnigt trögt andra dagar. Fisk visar sig runt om i sjön, bara meter ifrån mig och mina beten men inget tycks duga.

Frustration, hur knepigt kan det vara, spinn, fluga, spinnfluga men det verkar som om det är det stilla bottenmetet som skördar de största triumferna. Den typen av fiske är jag för rastlös för att utöva.
Nä, det är en sån dag bara. Fronten kommer närmare och själ Solens sista chans till en stilla vandring ner bakom trädtopparna.




Nu är det bara dagar kvar till det fiske jag brinner för.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!

söndag 4 oktober 2009

Kulor i ryggen !

En dag som denna kan men inte sitta hemma. Hård vind, regn, sol och högvatten, Öringväder! Även fast jag vet att hela udden är full av surfare i alla modeller så måste jag ut. Man får helt enkelt anpassa sig efter andras intressen och förehavanden.

Regnet smiskar in i ryggen som kulor när vinden pressar på. Vågorna river upp bottenslammet i viken och skapar en knivskarp gräns mellan klart och grumligt vatten. Mitt i eggen smäller det till, en elak syn möter kameralinsen. Han tycks stirra på mig i ondo och undran över vad jag är för satyg.
Inte en Öring denna gång suckar jag något kutryggad, men efter en inte kanske så gastronomisk lunchupplevelse men ändock god är humöret åter på topp. Ut i böljan igen.

Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!