Dags att lämna in!

Tiden är ute!
Min tid på öjn har förbrukats för denna gång. Jag lutar mig tillbaka för att nyansera det jag varit med om och vad jag skall tänka på nästa gång jag är på besök.
Solen värmer vårlikt i den ljumma vinden, tankarna spolar fast forward in på 2014, blåsippor och björklöv som musöron.

Men nu är nu och tiden hinner gå tillräckligt fort ändå resonerar jag och drar på en sprall som biter så där knepigt att jag måste trixa lite för att ge han friheten åter.

Sista timmen trampar jag rätt in i ett stim med Formel 1Öringar: det brakar loss i alla hörn och kanter fisk här och fisk där. De hoppar av, missar och följer efter. Sen blir det sådär tomt och allt skådespel från platsen är ett minne blott.

Mina vadarskor däremot, dom har inte glömt alla kilometrar över granit och pall. Dom klarade ännu en resa men nu är dom färdiga för evigheten och skall ömsint tackas för den tid de givit mig ett stadigt grepp om underlaget. Även fast de så sakteliga tappat fästet med tiden precis som vi på ålderns höst tacklar av i något lugnare tempo.

Nu får jag jaga GranitÖring resten av året.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!