söndag 8 mars 2009

Höga Odds !

En professor i sannolikhetslära berättade en gång om oddsen att vinna på lotto.
Stapla en pelare av lottokupponger lika hög som Eiffeltornet, i den stapeln finns en rätt rad. Ta hissen ner och ryck en kupong i farten, drog du rätt kupong, grattis!
Detta poppar upp i mitt huvud när jag krokar något tungt i strömmens djupa vatten och får upp en kastvikt så finurligt krokad som i fästögglan. Hur stor är sannolikheten för detta? Att just komma så precis i detta myller av cyklar, plåt, grenar, sten och ja vem vet vad.
Kanske skulle jag struntat i en fisketur, trampat in på första bästa ATG-ombud och dragit en lott i högen istället. Det kanske hade varit min tur att vara osannolik en dag som denna?
Som sagt, man vet aldrig vad nästa kast för med sig?

8 kommentarer:

teamnappet.se sa...

Ska man grattulera eller beklaga att det finns så mycket skit i våra vatten att man kan kroka sådana små föremål?
Men det är rätt komiskt ändå, att lyckas.

Anonym sa...

Får mig minnas en av Mikael Engströms trollingartiklar där han skrev att han krokade en lax som lossnade under fighten men han fick istället med ett annat drag på sin krok som laxen hade i munnen sedan tidigare!

Fast ditt sänke var också ganska träffsäkert krokat!

Herr D sa...

Ja visst är det fantastiskt hur det kan gå!

Det kallas för riktigt C&R det. Befria fisken från gammalt skrot, haha.

Anonym sa...

Din bild på temat uppifrån och ner... hos inspiration o kreativitet blir man ju rent avundsjuk på. Hur snygg som helst!

Anonym sa...

Sannolikhetkalkyl-jag skall berätta om otrolig händelse,dvs sannolikhet 0. Jag och några fiskekompisar pilkade torsk utanför Oxelösund,det blåste småspik!!Plötsligt tappade jag pirken.Vad göra? Ny pirk monterades-och vi gick ett hundratal meter uppvinds.I med pirken för fortsatt fiske. Plötsligt fick jag napp--dvs jag kände något tungt.Försiktigt halade jag upp--dröm om min förvåning --nappet var den förlorade pirken.(Kompisar kan vidimera händelsen)Inte nog med detta;Våren efteråt var vi några personer utanför Fredön och pirkade strömming.Kav lungt och solen sken--vad hände? Fiskelyckan var väl inte den bästa, men plötsligt släppte pirken.Då sa min kompis,som varit med på torskfiskeäventyret--Tar du upp den äter jag upp mössan.Min kommentar--du måste förstå att sånt händer en gång och aldrig mera . Ny pirk för fortsatt fiske.Solen lyste och livet lekte.Efter någon halvtimme kände jag något tungt och halade upp-fångsten var även denna gång--just det den förlorade pirken.Även den gången har jag bevis, dels han som var med första gången samt din SAMBO!!!!Jag kan tillägga att vattendjupet första gången var 30-40 meteroch andra gången säg 5-6 meter.Pirken då--jo den är uppspikad på altanväggen och kommer aldrig mer i havet ,för där vill den uppenbarligen inte vara./Tage

Herr D sa...

Haha, ja du Svärfar! Jag kommer ihåg den historien precis. Det var en av mina första frågor när vi träffades ute vid stugan för första gången. -varför har Karln en Pirk inramad på väggen? Och det var det första som jag kom att tänka på när jag fick upp kastvikten i strömmen också.
Kan vi ha ett visst anlag för detta månne.

Mimmi sa...

har du bytt blogg?
ja att kunde ta så många kort som jag är ingen konst när jag kan gå ut på dagarna och ta hur många jag vill :)
min förste gädda var på 7,4 kilo och när jag tog den i munnen när jag skulle bära bort den började den att slå fram och tillbaka .. gissa en som skrek och släppte taget om den .den såg ju ut som en liten alligator:D

Anonym sa...

Hej svåger!
Fina ord på dina kraftbilder. Ville bryta den supergulliga atmosfären bland tidigare skribenter. orkar inte alltid hålla med :) Kram Eveliina