Laxfrossa!

Tidig morgon, älven flyter lugnt och stilla, ingen vind. Då och då störs ytan av kraftiga ryggfenor och tystnaden bryts av brutala plask . Laxen är här, med ett belåtet flin sitter jag och myser på räggsäcken och riggar spön och verktyg. Minnet från fjolåret sitter kvar som om det var igår jag var här, fajten med bumlingar och träningsvärk i ryggen. Det verkar inte som om det stigit lika mycket fisk i år ännu och zon 1 och 2 är fredade tack vare folk som inte har vett nog att fiska på ett riktigt sätt. Mumlandet över vad som skall få åka i vattnet först avbryts abrupt när ett monster kommer som en projektil ur vattnet, för en mikrosekund tror jag att han skall landa i knät på mig.......Djävul mig, här kan jag inte sitta och glo. Efter fem timmar av drag/flugbyten kommer missmodet smygandes, visst jag var en riktigt turknutte i fjol det får medges men vad är det som säger att det inte kan bli lika i år. Men laxen slutar att visa sig och vandringen upphör, de sista timmarna känns det som att stå och dänga i ett dött hav. Kommer plötsligt på att jag måste lätta på trycket, det skull jag gjort för flera timmar sen men det kom av sig.....Står och muttrar vid gräskanten, hör något bekant bakom ryggen, vänder mig om. Ett helt stim med bumlignar kommer simmandas 4 meter från land.......hel..--te...med vadarbyxorna nere vid knäna och draggen i hand kan jag inte mer än se på när de simmar in på förbjudet område. Jag får erkänna mig besegrad denna dag, men jag har fler chanser att ge dom en fajt framöver.
Man vet aldrig vad nästa kast för med sig!