Han smyger omkring bland klippor och stenar, få har sett honom, andra har ångrat att de mötts.Den Vandrande Vålnaden.... det är jag! som kantat kustbandet och nött granit i flera månader utan resultat men jag har förtröstan, om endast fyra dagar skall min torka vara över och jag skall åter le de tusen leendenas leende.
En stor och krokig snok är väl det enda jag har gemensamt med mystikens Herre, ja kanske brillerna också.
Bilden arrangerades efter vår förra resa av en fyndig Ligamedlem.
DödskalleGrottland, det är där han bor!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar