Riddare i silver!

Den sista självande striden står för dörren! Pallkanten är mitt slagfält. Jag står en stund och strirrar innan jag bestämmer mig för åt vilket håll jag skall gå där bergklykan spricker i ett ärr. Det får bli vänster, framme vid kanten analyserar jag strukturen framför mina fötter och 50m i en halvcirkel runt mig. Lite tveksam drar jag iväg ett kast längs en utstickande kant och tar hem i ganska rask takt med korta vevstopp.

Pang! kriget är igång, härligt! Solen skiner ikapp med mitt leende och Östersjön visar ett ansikte man inta allt för ofta ser, endast krusningar bryter ytan där inte köldstråken krinklar sig på ytan.
Vattnet är så klart att jag ser minsta detalj på flera meters djup långt ut från min utsiktsplats.
Det är en fin matfisk som bestämt sig för att bjuda på en fight.


Under den kommande timmen räddas hela resan av Pallkrigare i silverrustning, jag kan bara tacka och bocka att fiskeguden än en gång släpper på tyglarna den sista dagen på denna fantastiska ö. Det biter i bra efter ett kast längs pallen, jag misstänker genast en raga då det stånkar tungt och den vildsinta gräddvispen uteblir. När fisken kommer i mitt blickfång är det svårt att avgöra, men det är en bra fisk runt 4 kilo. Efter håvning står jag och stirrar, är den blank eller bara tillblänkt. Nej! lika bra att fria än att fälla, tillbaka till pallen får du gå, men tack för dansen.
Men det dröjer inte länge innan jag står med bugat spö igen, denna gång ännu en bra matfisk. Försöker se om Tedden har någon action, men det är för långt bort för att se om det drillas nån Öring.
En fisk vänder precis vid mina fötter, jag suttar ut igen åt det håll han försvann och börja ta hem, plötslig dyker det upp vakande fisk med riktning mot min inkommande bomb. Påslag direkt men fisken halvmissar och försvinner, resten av stimmet blev tydligen rädda de också och försvann. Till sist så dyker en junior upp och vill smaka på plastlunchen som bjuds, men han kanske blev en erfarenhet klokare att ta med sig tills han har vuxit till sig ett par cm. Japp! det krävs ett par silverriddare för att spika igen kistan även denna gång. Det såg tungt ut ett tag!
Men man vet aldrig vad nästa kast för med sig,
Mos!