Eftertankens kranka blekhet!

Eftertankens kranka blekhet drabbar mig när jag står och velar vilken kant jag skall börja på, ska jag dit det small på som skrot igår? Jag vet ju att det inte finns någon garanti för att de finns där idag, det har jag redan fått erfara. Nä! jag glider runt längs kanten så får vi se vart de kan vara idag.

Av någon outgrundlig anledning kan jag inte hålla mig borta från gårdagens skådeplats utan dras dit som en magnet. Vågorna är mer besvärliga idag, gång på gång bryter dom där jag står och stänker upp över mig. Men jag står envetet kvar ett tiotal minuter.

Ett bekant känsla sprider sig i spöt, fajten är igång, 30 meter ut vrider sig en blanksida och rusar fram och tillbaka, jag bara njuter av situationen och tackar för fajten. Nästa kast smäller det på igen, den här fisken har några fler år på nacken, några tunga gung och sen upp till ytan och virvlar runt hej vilt. Det är den största fisken jag tagit i år......en riktig brottningsmatch utspelar sig på pallkanten, han vill inte ge med sig i första taget.

Ingan håv har jag eftersom jag inte tänker ta upp nån fisk och ingen våg heller, jaja, man får väl spräcka rekordet nån annan gång. En något brunnyanserad bumling vänder sidan till när jag petar bort kroken och simmar iväg med en irriterad blick.

Det är dags att packa väskan igen för denna gång, jag längtar redan tillbaka när jag senare sitter på båten till fastlandet. Det är något magiskt över HavÖringsfiske och naturen här på Gotland gör det än mer fantastiskt.
Nu väntar nattfiske i hemmalokaler och inte att förglömma de långsmala stjärtdansande näbbgäddorna på lätt utrustning, det är kul det också.

Kom ihåg, Man vet aldrig vad nästa kast för med sig, håll humöret uppe!